Finlands roligaste studentkår

Okategoriserade

Om kåraktivitet, socialt kapital och nationalekonomi

5 maj , 2017, 09.33 Hankeit

 

Studentkåren är en organisation som bygger på volontärverksamhet. Under ett verksamhetsår ägnar de kåraktiva sig åt otaliga timmar av frivilligt arbete. Varför jobbar då så många kåraktiva utan att få desto mera lön för mödan? Vad driver dem att ordna evenemang, företagsbesök och fester? Vad sporrar dem till att sitta på möten och syssla med budget och verksamhetsberättelse när de istället kunde vara freeriders och helt enkelt delta i allt program som ordnas utan att själv bidra? Till en viss del kan man förklara fenomenet med att våra studerande är måna om att ha föreningsverksamhet på sin CV. Men det är knappast hela förklaringen. Studentkårsaktivitet är roligt och är dessutom ett bra sätt att nätverka, vilket i framtiden kan hjälpa dej att få jobb. Jag vågar nästan påstå att de flesta tänker i ordningen 1) det är roligt 2) man nätverkar och 3) det ser bra ut på papper.

Jag är själv en föreningsmänniska. Jag tror på socialt kapital. Socialt kapital är teorin om att det händer positiva saker i samhället när personer i grupp utför frivilligt arbete och arbetar för ett gemensamt mål. Om du ingår i en grupp människor så kommer du att känna förtroende för de människorna, bygga nätverk, ha roligt och må bra. Du kommer att bli en lyckligare människa som har lättare att få jobb och som har flera vänner. Om du blir sjuk har du ett stödjande nätverk. Allt detta i kombination leder till att du som individ mår bättre.

Forskaren Robert D. Putnam har specialiserat sig på socialt kapital och har baserat mycket av sin forskning på skillnaden mellan norra Italien och syditalien. Norra italien har en historia med kommuner och ett starkt civilsamhälle medan syditalien har präglats av en stark stat och avsaknad av självstyrande kommuner. Väldigt starkt karikerat kan man påstå att norditalienaren historiskt har satt sin by och sitt samhälle i fokus medan syditalienaren har satt individen och sin egen familj i fokus. Enligt Putnam kan man förklara en stor del av de ekonomiska skillnaderna (norra italien är rikare än södra italien) med denna teori.

Ofta när man talar om socialt kapital så tar man körsång som exempel. Eftersom intern konkurrens saknas nästan helt och hållet i körsång (till skillnad från t.ex. sporter) så fungerar det bra som ett typexempel på socialt kapital. Körsångare är lyckliga när de får sjunga, de är lyckliga när de får småprata i kaffepausen och därtill är körsångaren friskare än medeltalet. Eftersom jag själv är körsångare tror jag verkligen på körsångens positiva effekter, även om jag är den första att erkänna att dess effekter eventuellt har blivit lite hypade. Det har till och med spekulerats i att finlandssvenskar lever längre än finskspråkiga just tack vare föreningsverksamhet och speciellt tack vare körsång (föreningsaktivitet är vanligare bland finlandssvenskar än bland finskspråkiga) utan att kanske desto mera fundera på orsakssamband. Att körsång korrelerar med hög livskvalitet är sant, men alla som har läst grundkursen i statistik vet att det är skillnad på korrelation och kausalitet.

Socialt kapital har positiva effekter både på mikronivå och makronivå. Mikronivån är lätt att förklarar, men hur då på makronivå? Jo, det är nämligen så att en föreningsmänniska tenderar att vara både friska och produktiva i samhället. En föreningsmänniska är mindre sällan arbetslös, en föreningsmänniska blir föga troligen marginaliserad. Och för statskassan är det positivt om det finns många friska och produktiva människor i vårt samhälle. Man kan alltså till och med säga att socialt kapital har positiva effekter på nationalekonomin.

Så nästa gång FPA frågar varför du inte har presterat tillräckligt många studiepoäng och du själv vet att det beror på din kåraktivet så tycker jag att du ska dra till med ursäkten att du är mån om Finlands nationalekonomi och därmed har varit kåraktiv. Jag garanterar inte att FPA köper din förklaring, men det skulle iallafall vara ett kreativt försök.

// Marina, studentkårens generalsekreterare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *